ISTDP och migrän, del 1

Om migrän

Migrän är ett neurologiskt tillstånd som kännetecknas av huvudvärk som kan vara måttlig till svår, och som ofta känns på ena sidan av huvudet. Den tenderar att komma tillsammans med ljus- och ljudkänslighet, illamående och ibland kräkningar.

Det finns två typer av migrän: migrän med aura och migrän utan aura. Migrän med aura innebär vanligtvis tillfälliga synstörningar och sensoriska störningar, som stickningar i olika delar av kroppen, till exempel i ansiktet, händerna och fötterna.

Migrän kommer vanligtvis i intensiva attacker som kan pågå från några timmar upp till tre dagar, och kan förvärras av fysisk ansträngning.

Varför man får migrän

Migrän utlöses av processer i hjärnans centrala nervsystem, men exakt vad som sker är fortfarande oklart. En hypotes är att ett migränanfall uppstår genom ett komplext samspel mellan hjärnans nervceller, nerverna utanför hjärnan och blodkärlens reaktioner.

Migränens ekonomiska och emotionella kostnad

Många med migrän tvingas missa arbete och har svårt att hålla jämna steg med livets krav. Detta skapar ofta ytterligare press när de behöver ta igen det som missats – ibland även med ekonomiska konsekvenser. Men det handlar inte bara om jobbet. Migrän gör också att många missar sådant som annars brukar ge energi: socialt umgänge, familjeliv, träning och fritidsintressen. Planer får ställas in i sista minuten, och relationer kan påverkas när man gång på gång måste tacka nej eller dra sig undan.

Utöver själva attackerna kan migrän ge en tung emotionell belastning, med oro för när livet nästa gång ska störas av ett nytt anfall. Många går runt med en konstant känsla av att “inte riktigt kunna lita på sin kropp”, och det kan skapa stress i sig. För vissa leder det till att man undviker miljöer, belysning eller sociala sammanhang där man är rädd att trigga en attack – vilket gradvis krymper livsutrymmet.

Utöver medicinska besök behöver man ofta hantera risken för sensorisk överbelastning. Det kan innebära att välja bort ljud, ljus, lukter eller situationer som andra knappt märker. All denna oro och oförutsägbarhet kan få stor negativ påverkan på livskvaliteten, både praktiskt och känslomässigt – också bortom den tid själva migränattacken varar.

Migränbehandlingar: passar samma lösning alla?

Behandlingar för migrän varierar. En medicinsk utredning bör alltid vara det första steget, eftersom migrän kan vara ett symtom på andra underliggande tillstånd. Vissa klarar sig på receptfria läkemedel, medan andra behöver receptbelagda mediciner. Andra kan ha större nytta av livsstilsförändringar som bättre sömnrutiner, stressreduktion, fysioterapi och regelbundet ätande. För många är det just en kombination av medicin, rutiner och stressreglering som gör skillnad över tid.

Många med migrän har också erfarenheten av att prova metod efter metod utan att hitta något som faktiskt hjälper. Man testar receptfria läkemedel, byter till receptbelagda, provar kostförändringar, tillskott, akupunktur, massage, olika träningsformer och diverse “tips” från omgivningen – ofta under många år. Trots ihärdiga försök och en stark vilja att må bättre kan det vara svårt att hitta något som hjälper. Det är inte ovanligt att man till slut känner sig uppgiven eller ifrågasätter om det verkligen finns en väg framåt.

Var kommer psykologin in?

Det är ofta i den här frustrationen – när man har provat allt man kommit över och ändå inte fått den lindring man hoppats på – som frågan kan börja dyka upp: kan det finnas en psykologisk komponent i min smärta? 

Om så är fallet innebär det inte att smärtan är mindre fysisk, mindre verklig eller mindre plågsam. Smärta är alltid en kroppslig upplevelse, och bara den som har smärtan kan bedöma hur ont det faktiskt gör. 

Men känslor är i grunden fysiologiska reaktioner i kroppen, och de kan påverka andra kroppsliga processer. I nästa blogginlägg kommer jag att gå igenom mer om hur känslor och våra kroppars reaktioner på känslor kan påverka smärta och migrän.

(Källa: 1177)