Spänningshuvudvärk – kan psykologisk behandling hjälpa?
Spänningshuvudvärk är en av de vanligaste formerna av huvudvärk. Den kan kännas som ett tryck eller ett åtstramande band runt huvudet, ibland tillsammans med spänningar eller ömhet i nacke, axlar och käkar.
För vissa kommer huvudvärken då och då. För andra återkommer den ofta eller blir så långvarig att den påverkar både arbete, fritid och livskvalitet.
Det finns flera faktorer som kan bidra till spänningshuvudvärk. En möjlig pusselbit som inte alltid får så mycket uppmärksamhet är hur känslomässig stress och inre psykologiska processer påverkar kroppen.
Kan psykologisk behandling hjälpa mot spänningshuvudvärk? För vissa personer kan svaret vara ja.
Vad orsakar spänningshuvudvärk?
Spänningshuvudvärk kan ha samband med bland annat stress, trötthet och sömnbrist. Många upplever också spänningar eller ömhet i musklerna kring huvud, nacke och axlar. (Källa: 1177)
Huvudvärken kan påverkas av flera olika faktorer, och det som bidrar till besvären kan skilja sig mellan olika personer.
En av de faktorer jag är särskilt intresserad av i mitt arbete som psykolog är hur våra känslomässiga reaktioner påverkar kroppen.
Hur kan känslomässig stress bidra till spänningshuvudvärk?
Känslor är inte bara något vi upplever mentalt, de innebär också fysiologiska reaktioner i kroppen. När vi exempelvis blir rädda, arga eller ledsna kan andning, muskelaktivitet och andra kroppsliga processer förändras. Ibland sker det utan att vi riktigt är medvetna om vad vi känner eller hur kroppen reagerar.
Tänk dig att du sitter i ett möte och blir irriterad över hur en kollega bemöter dig. Du kanske inte säger något, men märker att du spänner käkarna eller drar upp axlarna.
Eller att du efter ett samtal fortsätter fundera över vad som hände, vad den andra personen tänkte och om du borde ha sagt något annat.
I sådana situationer kan både känslorna och våra sätt att omedvetet hantera dem bidra till att kroppen fortsätter vara aktiverad, även efter att situationen är över.
För vissa personer kan återkommande muskelspänningar och kroppsliga reaktioner vara en del av det som bidrar till huvudvärksbesvären.
Det betyder inte att all spänningshuvudvärk har känslomässiga orsaker - men om det finns ett sådant samband kan det vara värdefullt att undersöka närmare.
Hur undersöker vi sambandet i ISTDP?
ISTDP är en form av psykodynamisk psykoterapi där vi arbetar med att förstå och förändra psykologiska processer som bidrar till olika typer av besvär.
När någon söker hjälp för återkommande huvudvärk undersöker vi om känslomässiga reaktioner verkar påverka de kroppsliga symtomen.
Vi följer därför noggrant vad som händer när olika känslor aktiveras.
Hur reagerar kroppen? Uppstår muskelspänningar? Förändras huvudvärken? Finns det liknande mönster i vardagen?
Det är ett slags detektivarbete där vi tillsammans försöker förstå sambanden mellan känslor, kroppsliga reaktioner och huvudvärk.
Om vi hittar ett tydligt samband kan behandlingen bland annat handla om att bli mer medveten om sina känslomässiga reaktioner, förstå vad som utlöser muskelspänningar och förändra de psykologiska processer som bidrar till att kroppen reagerar som den gör.
Målet är att påverka det som bidrar till huvudvärken, snarare än att enbart försöka lindra symtomen när de redan har uppstått.
Nyfiken på om psykologisk behandling kan hjälpa din huvudvärk?
Om du har återkommande spänningshuvudvärk och undrar om känslomässig stress eller inre psykologiska processer kan bidra till dina besvär kan det vara värdefullt att undersöka det närmare.
Jag heter Sandra Ringarp och är legitimerad psykolog och ISTDP-terapeut i Stockholm. I mitt arbete med huvudvärk och migrän undersöker jag tillsammans med patienten om det finns känslomässiga och kroppsliga samband som går att påverka genom psykologisk behandling.
Du kan läsa mer om hur jag arbetar i mitt Intensive-upplägg Nödbroms vid migrän och huvudvärk.